1. I tisdags var det snötäckt överallt här jag bor, snön kom plötsligt och i stora mängder. Denna dag gick jag till bussen då jag började senare och eftersom jag bor en bit från hållplatsen tar det lite tid, framförallt i snöväder.

När jag kom fram till hållplatsen såg jag att bussen var där och att den precis startade motorn för att åka iväg. Jag sprang fram och vinkade men den fortsatte att åka. Jag trodde att busschauffören inte hade sett mig. Men så stannade bussen och dörren öppnades. Jag gick fram, steg på bussen och tackade honom så mycket. Busschauffören sa att han såg mig men att han var tvungen att köra fram en bit för att kunna stanna på ett bättre ställe.

Under hela turen pratade chauffören med en annan passagerare om sitt jobb som han sa att han verkligen trivs bra med. Nästan bara goda ord kom från honom.

Jag tycker att han representerade sitt arbete mycket bra och att han var snäll som stannade för mig! Det var/är jag otroligt tacksam för!

2. Den 15 januari, i onsdags tyckte jag att de hade ett mycket bra snack på Morgonpasset i P3 angående hur ens handlingar och ord påverkar andra (både om en är medveten om hur personen kommer att känna och reagera eller inte alls tänker på det), t.ex Pojkars/mäns påträngande och elaka beteende mot tjejer/kvinnor på dejtingsajter, elaka mail till offentliga personer som radiopratare och att en faktiskt kan må dåligt av flörtande och påträngande personer på krogen. Jag tycker att de sa bra, viktiga och anmärkningsvärda saker! Det kan ni lyssna på om ni vill.

3. Jag är glad för att mitt och Sarahs projekt i entreprenörskap går framåt och att vi blir nöjda! Vårt ämne är feminism och välgörande ändamål.

Text: textrader, Johanna.

Och jag gråter. Som en överfylld bägare med vatten svämmar mina känslor över. De närmsta dagarna har varit fram och tillbaka, det byter från att vara bra till dåligt lika snabbt som en bergochdalbanan går upp och ner. Jag har blivit sårad, vissa personer kan bryta ner mig så lätt. Förtroende verkar för endel vara ett tomt ord, lika så empati. Samt gör stressen som uppstått mig lätt irriterad och frustrerad. Om inte det vore tillräckligt så ger kroppen med sig, huvudvärk är ett faktum. Min kropps skiftningar i mående kan även bero på dagarna med inget annat än gråa måln och regn.

Ibland känns det som att det bästa att göra är att hålla sig för sig själv, men ensamheten är något fruktansvärt när en inte längre vill vara ensam. Närhet och glädje är för mig mycket behövligt och betydande. 

2/1

Jag saknade Sofia som inte var hemma. Dagen spenderade jag med att vara själv hemma. På eftermiddagen lyssnade jag på musik och gjorde collage (vilket jag verkligen tycker om) och på kvällen när Sofia väl kommit hem kröp vi ner under täcket i hennes säng och tittade på en film.

3/1

Mitt på dagen åkte jag tillsammans med de andra tjejerna här hemma ut. Jag införskaffade mig nya kuddar och växter, samt frukt och en sallad. Eftermiddagen blev kaos när jag mådde dåligt och jag skulle hinna med att göra många saker samtidigt och med personer velandes omkring mig. Det blev för mycket. På kvällen blev jag allt annat än glad, kände mig så förstörd. Tack till Sofia som räddade mig med sitt sällskap.

4/1

Jag tillsammans med familjen åkte idag till ett loppis, secondhand och centrum, en tur som för mig mest kändes stressande. Till nytta så fick jag i alla fall skänkt bort kläder till bättre behövande. Däremot träffade vi två gamla vänner till pappa som var mycket trevliga, glada och positvia personer vilket jag tyckte var kul. Vi fick kikat in i deras lägenhet. En gammal centralt belägen lägenhet i stan som var väldigt fin, mysig och stor.

Nu känner jag att vila och kurerande är det som behövs för mig. Ha det så bra!

Text: textrader, Johanna.

Allt som idag känns så nära och bekant kommer en dag vara vaga eller förändrade minnen. Det som jag ser här och nu kommer en dag att vara borta. Något annat kommer att vara det där nära och välbekanta för mig. Allt förändras med tiden. En del saker är lätta att släppa och kan till och med kännas skönt att bli av med. Medan annat känns svårt att tänka sig utan. Ingenting består för alltid, det måste en acceptera.

Ungefär denna tanken fick jag igår när jag gick på en promenad på vägen i området där jag bor. Ibland kommer sådana tankar upp och de kan vara bra att fundera kring för att tavara lite mer på det en har och lättare släppa taget om det som inte längre finns eller kommer att försvinna inom en snar framtid. Men det är även tankar som bär med sig tyngd och sorg vilket jag inte behöver just nu. ... 

... ... ... ... ... ...

28/12-13

Lördag. Jag såg på filmen Romeo och Julia från 1996, la till inspirerande fotografier på min tumblr blogg och skrev ett inlägg här. Jag gick på en promenad med mitt huvud fullt av tankar, pratade med Sara, lagade vegansk middag, dansade galet till musik med Sara, drack kaffe och såg på filmen This is us. På kvällen pysslade jag collage och lyssnade på musik tillsammans med både Sara och Sofia och på sena kvällen spelade jag kort med Sofia, hon busade och så läste vi sagor för varandra innan vi somnade i samma säng.

29/12-13

Denna morgon har jag ätit frukost med Sara och tagit en dusch. Idag ska jag besöka en nära bekant som tyvärr ligger på sjukhus, det sprider sorg. På eftermiddagen kommer däremot min bror Marcus och hans flickvän Alexandra, det hoppas jag på ska bli mycket roligt. Jag har inte träffat de på ett tag så jag längtar efter att få ge min bror en varm och stor kram och de båda sina julklappar ifrån mig.

Jag önskar er alla en bra dag!

Text: textrader, Johanna.

En sorts tomhet, en saknad och en längtan. En känsla i bröstet och en tanke. Något som kan verka klyschigt. Drömmar och tankar mättar inte. Det är det där extra, det svåra. Förståelse, delade tankar och ömsesidig kärlek. Det som känns rätt och naturligt. Den där kärleken.

Text: textrader, Johanna.

Vi lämnar spår efter oss vart vi än befinner oss, en del mycket synliga och andra osynliga. Lika så försvinner vissa spår med tiden, som vinden blåser bort löven utanför mitt hus, och andra stannar kvar som ett avtryck i betong. Spåren bär med sig minnen och känslor. De lever i det tomma och tysta, med smärta eller behag. Jag vill inte att du lämnar spår utan att du stannar kvar. Jag vill inte minnas eller glömma dig utan leva med dig här och nu.

Text: textrader, Johanna. Skriven här och nu.

. Jag går omkring med mitt huvud fullt av tankar. Ord och bilder som snurrar runt. Hela tiden. Jag tänker på måsten men får inte kroppen att handla rätt. Medvetet, kanske omedvetet undviker jag dessa tråkiga måsten. Jag funderar, grubblar och drömmer. Även tankarna väljer att ibland undvika dessa måsten. 

. Tentaplugg. Ett stort måste. Jag har sparat dig till sist, låtit de lediga dagarna få vara lediga. Dricker kaffe, klickar mig in på youtube och ser på tv emellanåt för att orka. Litterär realism, Upplysningen, buddhism och hinduism och om olika ledartyper ska arbetas av, allt på nästan samma gång. Jag känner på mig att ångest och stress snart inte kommer att vara avlägsna känslor. Jag vill ju att allt ska gå bra.

. Jag vill skriva. Jag vill skriva bra. Men jag kan inte få mina händer att bilda orden och meningarna jag tänker på. Formuleringarna blir fel. Texens innehåll blir fel. Jag skriver inte.

. När jag är trött blir jag arg, och arg vill jag inte vara. Jag kan irritera mig på småsaker och snäser till fast jag i stället kunde ha sagt till. Stackars familjemedlemmar som får stå ut med denna jobbiga del av mig. Förlåt.

. Jag skrattar med er. När jag är med er känns det bra. Ni mina vänner är guldklimpar.

. Så för att sprida något fint så tipsar jag er om att se denna musikvideo. Och till alla er som på något sätt känner er kraftlösa eller opepp skickar jag cyberspacekramar och hoppas att styrkan snart kommer tillbaka.

Text: textrader, Johanna.

Det är tungt när hjärtat känns trasigt. Det är jobbigt med smärta i magen.

En kopp kaffe med systrarna och katter som jamar och vill gosa gör att det känns lättare. Till er ger jag kärlek.

Text & fotografier: textrader, Johanna.

° Jag fotograferar den vackra naturen när jag promenerar hem och samlar på mig kastanjer precis som jag gjorde när jag var liten.

° Några av mina maträtter fotograferas. Igår åt jag sushi till middag, i måndags åt jag en stark tomat och rödbetssoppa med topping till middag och samma dag bestod min frukost av smörgås, smoothie och kaffe.

° I skolan målar jag en hel del, vilket jag gillar. I måleri arbetar vi med H2O oil och i entreprenörskap gör jag och mina vänner en väggmålning.

Nu börjar träden släppa taget av löven, jag hoppas att livet inte släpper taget av mig.

Text & fotografier: textrader, Johanna.