En av mina favorit böcker är den grafiska romanen 'Ankomsten' av Shaun Tan. Bilderna är fantastiskt gjorda och det är en berättelse fylld med intryck och känslor. När jag "läser" boken känns det som att det är med ord fast den inte innehåller ett enda ord. Berättelsen är verklighets baserad med inslag av fantasi. Enligt mig är detta en fin bok som berör.

Text & fotografi: textrader, Johanna.

Det är fredag, min vecka har gått fort fram. Ute är det rått; himlen är gråvit, det regnar och luften är kall. Jag önskar det vore varmare och ljusare. Jag hoppas på vår snart. Min kropp fylls av en längtan efter fågelkvitter och mer grönska, jag vill se solen, hälsa på vårblommor och bära lättare kläder.

Jag och min mor bestämde att vi idag ska åka till vårdcentralen på grund av att jag har fått en knöl/bula på min fot vid hälen och hälsenan av en skada, som inte vill försvinna. En trist vistelse. Vi fick sitta i väntrummet i flera timmar. Över en timma i onödan då den läkaren som fått åta sig mitt ärende tog en annan patient med samma förnamn som jag (troligtvis av både misstag och slarv) och sedan gråmarkerat mig och därefter inte medgett sitt misstag och rättat till felet utan struntat i det. Jag fick endast höra dåliga förklaringar som ursäkt av personalen och vänta tills alla andra patienter mottagits för att få en läkare. Det visade sig vara en inflammation jag har som behöver behandlas.

Åter hemma lagade jag pizza till lunch med Sara och därefter städade jag i köket och fikade över samtal med min lillasyster Sofia. Detta gjorde mig på något gladare humör.

Nyligen började jag att läsa den engelska boken The fault in our stars av John Green som jag lånar av Sara. Hittills är den mycket bra, den fångade mig direkt i ett hårt grepp. Jag hoppas att den fortsätter lika bra, om inte bättre! Att läsa i den roade mig en stund i väntan inne på vårdcentralen. Dessutom ser jag fram emot att filmattiseringen av boken ska komma till Sverige, jag har redan planerat med Sara att vi och troligtvis Angelica (kanske Elin och Kiama med) ska se den tillsammans på bio!

Jag hoppas att ni får en fortsatt fin dag och en mysig kväll.

Text & fotografier: textrader, Johanna.

Utdrag från förordet i boken Under det rosa täcket:

"Samma magasin som hyllar den "naturliga" kvinnligheten är fulla med detaljerade råd om vad vi behöver göra för att uppfylla den. Klä dig såhär, dofta såhär, plocka dessa hårstrån.

Varje dag, om och om igen."

"Den "naturliga kvinnan" är en arbetsintensiv instituion."

"feminismen borde sträva efter att upplösa könsnormer,"

"Femenismen bör inte handla om att slåss för den "sanna" kvinnas rättigheter utan om rätten för kvinnor att själva definiera vad kvinnlighet är."

"Det intressanta är inte de biologiska skillnaderna mellan könen, utan den mening vi ger dem. Hur hormoner och biologi används för att legitimera en ordning där kvinnan tar mer ansvar för hemmet och mannen ges en helt annan frihet att välja sitt liv. Hur våra liv begränsas av de rosa och blå täckena innan vi ens lär oss säga "mamma", än mindre skaffa oss en egen bild av vem vi vill vara i denna kropp."

Andra utdrag:

"du är inte kvinnlig då du är naken, du är kvinnlig då du är paketerad som kvinna (pysslig, huslig, vänlig, i behov av omhändertagande, eller något av de andra ord som vi slår in paketet kvinna i). Då känner du dig som en naturlig kvinna, som den kvinna vår kultur har valt att definiera som kvinnlig."

"När bögar fortsätter att kalla sig bögar kämpar de för ordets innebörd, för att få bort de negativa associationerna och låta ordet bli ointressant, låta det bli blott sin definition."

"Om jag för hundra år sedan hade sagt "jag är kvinna" så hade det till exempel betytt "jag har inte rösträtt", "jag har inte tillträde till universitet", "jag är inte myndig när jag gifter mig". Och det hade inte betytt bara dess faktiska omständigheter, utan i förlängningen av dem även en förståelse av ordet kvinna som en varelse som inte förstår sig på politik, som inte är kapabel att tänka rationellt, som inte kan ta ansvar för sin ekonomi. Tack vare de politiska frmgångarna för kvinnorörelsen så äger ordet kvinna inte längre dessa associationer. De associationer som ordet väcker i dag - ömhet, känslighet, sentimentalitet, mystik, skönhet, lyhördhet, intuition etc - behöver det inte väcka i morgon."

"Att tro att en människa kan födas till denna jord utan att få sin identitet formad av hur hon ser ut mellan benen är feminismens nästa omöjlighet att förverkliga."

"Feminismen bör vara en kamp för att orden "kvinna" inte ska betyda någonting mer än sin definition, "en människa med bröst och slida"."

Välkommen till din psykos av Nanna Johansson.

Fotografier: textrader, Johanna.

Om man är mycket liten är det svårt att fatta att världsrymden är kolsvart och aldrig slutar, och att jorden är en förvinnande liten gnista av livet.

Tove Jansson, Kometen kommer - baksidan.

Fotografier: textrader, Johanna.

Lite mer än slutet på 1Q84 av Haruki Murakami (den första av tre böcker). Tre personer med tre olika liv som på något sätt hör samman. Något tung att läsa.

Himlen börjar här av Jandy Nelson. En berättelse om en flickas liv, som saknar sin äldre syster som gått bort och om kampen att gå vidare, som bor tillsammans med sin momor och morbror men sucktar efter sanningen om hennes mamma och som söker sig själv och kärleken. En lättläst ungdomsbok.

Hus & hem Retro. En bra tidning mellan bokläsandet om retroinredning och inspiration.

Kapitulera omedelbart eller dö av Sanne Näsling. En tonårsaktig bok om två flickor, deras liv och drömmar.

Än så länge endast halva Kafka på stranden av Haruki Murakami. I denna roman får du följa med en 15 årig pojke som rymmer hemifrån och en över 60årig man som var med om en olycka vid nio års ålder som kom att påverka hela hans liv, som levde ett ensamt och enkelt liv men som nu flyr ifrån sin trygghet på grund av en händelse. Men även om bi personer som får boken att höra samman.

Ibörjan av sommarlovet läste jag mer, nu har läsningen lagts lite åt sidan och i stället har jag lyssnat mer på musik och radio. Men jag ska se till att läsa mer, i alla fall innan skolan börjar.

Text och Fotografier: text och foton textrader, Johanna. Bilder med texter inte mina.

Jag tycker detta var bra.

Men jag har en önskning som jag hittills aldrig lyckats uppfylla, och som jag nu upplever som en svår olycka. Jag har ingen vän, Margaret. När jag glöder av framgångens entuiasm kommer det inte att finnas någon som kan dela min glädje. Om jag ansätts av besvikelser kommer ingen att försöka stötta mig när jag misströstar. Jag kommer att fästa mina tankar på papper, det är sant, men det är svårt att förmedla känslor via detta medium. Jag vill ha sällskap av en man som kan sympatisera med mig, vars blick kan besvara min. Du kanske tycker att jag är romantisk, min kära syster, men jag känner bittert behov av en vän. Jag har ingen nära mig som är vänlig och ändå modig, med ett kultiverat och vidsynt sinne, vars smak är som min egen, som kan stödja eller förbättra mina planer. En sådan vän skulle verkligen kunna avhjälpa felen hos din stackars bror! Jag är för nitisk när jag ska utföra något, och för otålig när jag ställs inför svårigheter. Men det är en ännu större olycka för mig att jag är självlärd. Under de första fjorton åren av mitt liv sprang jag vind för våg på ängarna, och läste ingenting förutom farbror Thomas böcker om resor. I den åldern blev jag bekant med vårt eget lands hyllade poeter, men det var först när jag inte kunde uppnå mer i den riktningen som jag insåg att det var nödvändigt att bekanta sig med andra språk än mitt hemlands. Nu är jag tjugoåtta, och är i själva verket mer obildad än många skolpojkar på femton. Det är sant att jag har tänkt mer, och att mina dagdrömmar är mer vidsträckta och storslagna, men de saknar harmoni (som målare kallar det). Och jag är i stort behov av en vän som är tillräckligt inkännande för att inte avfärda mig som en romantiker, och tillräckligt tillgiven för att försöka styra upp mitt sinne.

Nåväl detta är meningslösa klagomål. Jag kommer förvisso inte att hitta någon vän på det vidsträckta havet, inte ens här i Archangelsk bland handelsmän och sjömän. ... ...

/ Mary Shelley Frankenstein.

Att en välmående innekatt drabbas av samma åkomma som högutbildade kvinnor innebär knappast att katter behandlas särskilt upprörande eller att oskyldiga husdjur har smittats av människor, utan visar tvärtom vilken djup samhörighet som råder mellan olika djurarter.

Vi drivs av samma lust, lider av samma sjukdomar.

/ Muriel Barbery, Igelkottens elegans.