Ikväll åt jag en glass på en parkbänk, såg den fina filmen Känn ingen sorg som jag skrattade och grät till, sprang i regn, blev genomblöt och lyssnat till Håkans musik.

Du föddes med musiken.

Det är någonting som sjunger i mig hela hela tiden, det enda som är konstigt bara är att så fort jag öppnar munnen så kommer det aldrig ut någon sång utan bara en massa jävla skit.

Jag dricker kaffet, lagar mat som jag äter, läser böckerna, sitter under täcket och i solen eller skuggan på en filt i gräset, promenerar, tar kalla och snabba dopp i havet, ser på filmer, mår bra och mår dåligt. Ena stunden trivs jag här på kusten och den andra känner jag mig ensam. Ensam då bröstet värker och tårarna rinner. Men glad då jag ligger tätt intill min syster i hennes stora säng, pratar, skrattar och sover, eller gör små utflykter.

Och när ensamheten känns som värst tänker jag på sådant som jag har framför mig. Snart får jag träffa min bror och vänner.

Text och fotografier: Johanna, textrader.

10/7. En dag i juli är som en dag i oktober. Sommaren vill inte riktigt blomma ut. Den tvekar, låter oss möta dens gröna löv och knoppar men inte kronbladen. Världen är grå och kall och blåser hårda vindar. Världen är i ständig förändring och kommer snart att gå sönder. Vår jordglob är som en ömtålig glaskula som skadas av våra slag.

Text & fotografier: Johanna, textrader.

Här kan ni läsa om 33 anledningar varför feminism är bra (men det finns fler).

Ha det bäst!

Länge har tanken att se filmen The breakfast club funnits hos mig, nu har jag gjort det and it was good! Det är en skön 80-tals film som jag tycker att ni borde, eller snarare ska se! I princip handlar den om fem ungdomar som har fått kvarsittning en lördag av olika anledningar som leder till händelser som förändra deras liv på ett eller annat sätt. Se den!

Vårgrönskan, värmen och extra lediga dagar får mig att må bra.

Text och foto: Johanna, textrader.

Kopp efter kopp, slukar ångesten i kaffekoppar. Tanke efter tanke, drunknar i tankar som sveper över mig som en flodvåg. Bok efter bok, läser som att det inte finns någon morgondag och drömmer om världar utifrån verkligheten. Låt efter låt, låtsas att det är mig de sjunger till och skänker kärleksförklaringar.

Mia sitter nersjunket i en soffa längst in i ett tyst hörn inne på bibloteket. Det är hennes favorit plats. Det är där hon känner ro och tillfredsställelse. Hon skriver en lista över mål och drömmar i livet. Hon har bestämt sig för att inte längre bara vara och drömma om bättre liv. Hon tänker leva sitt egna liv, och göra det till hennes drömliv. Hon tänker i alla fall känna sig nöjd över att vara den hon är och inte jämra sig över onödigheter. Hon har lovat sig själv att inte längre fly från verkligheten och glömma bort sitt egna liv ... Hon tänker om. Stryker tanken och omformulerar den. Att drömma och fantisera är okej för det kan vi må bra av, men jag ska se min verklighet och vara den jag är.

I denna stund känner Mia att detta är en nystart för hennes liv. Hon skriver ner sin första punkt.

* Våga släppa in fler människor i mitt liv. Våga att våga.

... ... ... ... ... ...

Hm ja eh, detta blev kanske en något löjlig skriven text men äch, ibland är livet så.

Text: Johanna, textrader

Det är redan den 24 mars och när jag tänker på att det snart bara är två månader kvar till sommarlovet blir jag stressad och ångestfylld men även glad och längtansfylld. Det är en jobbig tid för mig just nu och det har det varit ett bra tag. Kanske har ni märkt det i mina inlägg? Jag har härliga vänner och ibland gör jag saker som jag tycker om mycket, men stress, sorg och bisvikelse tar över. Skolan är intensiv och fram till sommaren har jag många inlämningsuppgifter, skrivuppsatser, redovisningar och prov att göra. Åh. När terminen är slut blir det förmodligen lugnare inom mig.

I fredagskväll mådde jag bra. Efter en mindre rolig skoldag träffade jag många energifyllda, glada och snälla människor. Jag fick höra stärkande ord, krama vänner, skratta och lyssna på livemusik. Då tyngde inte svårigheter ner mig, jag var glad. Det är sådana stunder som jag behöver. För när det är jobbigt behövs stunder till att må bra för att man ska kunna klara sig igenom det som är motstridigt.

Hur mår ni? <3

Text: Johanna, textrader.