Jag tycker detta var bra.

Men jag har en önskning som jag hittills aldrig lyckats uppfylla, och som jag nu upplever som en svår olycka. Jag har ingen vän, Margaret. När jag glöder av framgångens entuiasm kommer det inte att finnas någon som kan dela min glädje. Om jag ansätts av besvikelser kommer ingen att försöka stötta mig när jag misströstar. Jag kommer att fästa mina tankar på papper, det är sant, men det är svårt att förmedla känslor via detta medium. Jag vill ha sällskap av en man som kan sympatisera med mig, vars blick kan besvara min. Du kanske tycker att jag är romantisk, min kära syster, men jag känner bittert behov av en vän. Jag har ingen nära mig som är vänlig och ändå modig, med ett kultiverat och vidsynt sinne, vars smak är som min egen, som kan stödja eller förbättra mina planer. En sådan vän skulle verkligen kunna avhjälpa felen hos din stackars bror! Jag är för nitisk när jag ska utföra något, och för otålig när jag ställs inför svårigheter. Men det är en ännu större olycka för mig att jag är självlärd. Under de första fjorton åren av mitt liv sprang jag vind för våg på ängarna, och läste ingenting förutom farbror Thomas böcker om resor. I den åldern blev jag bekant med vårt eget lands hyllade poeter, men det var först när jag inte kunde uppnå mer i den riktningen som jag insåg att det var nödvändigt att bekanta sig med andra språk än mitt hemlands. Nu är jag tjugoåtta, och är i själva verket mer obildad än många skolpojkar på femton. Det är sant att jag har tänkt mer, och att mina dagdrömmar är mer vidsträckta och storslagna, men de saknar harmoni (som målare kallar det). Och jag är i stort behov av en vän som är tillräckligt inkännande för att inte avfärda mig som en romantiker, och tillräckligt tillgiven för att försöka styra upp mitt sinne.

Nåväl detta är meningslösa klagomål. Jag kommer förvisso inte att hitta någon vän på det vidsträckta havet, inte ens här i Archangelsk bland handelsmän och sjömän. ... ...

/ Mary Shelley Frankenstein.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Vi stod i samma kassakö i en av centrums livsmedelsbutiker. Snabbt tittade vi båda på varandra. Det jag minns av dig är att du såg trevlig och glad ut. Du hade fina ögon. Hur ska jag agera när jag möter en främmande människa som jag för stunden finne...

"Attention is the rarest and purest form of generosity."

  Det är så himla härligt med blommor och solsken som kommer med våren! Naturen är verkligen vacker.Text & fotografier: textrader, Johanna. ...

Lördag, en dag med min vän Nathalie. Det kändes väldigt behövligt och betydelsefullt att få vara med någon, med en vän, efter att ha fått gå igenom något riktigt jobbigt. Vi pratade och bara var med varandra som sällskap. Det kändes väldigt bra.   ...

Det var bättre ett tag mellan oss. Jag trodde det var bra. Nu har allt rasat. Kanske förstördes det för länge sedan men att det nu blev synligt. Det var nu det verkligen bevisades. Finns du kvar? Har du någonsin funnits? Vad har varit sanning och vad...