Rönnen har fått bär, löv från trädens kronor gulnar och faller till marken, kalla vindar blåser, himlen bär ofta gråa moln och då och då kommer det regn. Hösten har börjat att sätta sina rötter och kommer med en allt snabbare fart. Jag är inte redo. Inte än. Jag tycker inte att det känns som att sommaren är klar ännu. Att sommaren inte har givit allt som den har att ge. Det känns även som att jag inte riktigt tog hand om sommaren. Lät jag den glida förbi? Eller var det så att jag inte hann med i dens fart? Eller handlar det mer om tid än årstider? Hösten innebär så mycket mer än bara naturens förändringar. Jag tänker på nuet och glädjer mig åt att jag det senaste har fått vara kring flera fina männikor och att ett äldre starkt vänskapsband åter igen har fått den tid som den behöver (men vi båda vet att det funnits där, att vi har varandra!). Jag tänker på framtiden. Hur kommer den att bli? Kommer jag att ha tillräckligt mycket kraft?

Och om bara en dag börjar skolan. 

Text: textrader, Johanna

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Vi stod i samma kassakö i en av centrums livsmedelsbutiker. Snabbt tittade vi båda på varandra. Det jag minns av dig är att du såg trevlig och glad ut. Du hade fina ögon. Hur ska jag agera när jag möter en främmande människa som jag för stunden finne...

"Attention is the rarest and purest form of generosity."

  Det är så himla härligt med blommor och solsken som kommer med våren! Naturen är verkligen vacker.Text & fotografier: textrader, Johanna. ...

Lördag, en dag med min vän Nathalie. Det kändes väldigt behövligt och betydelsefullt att få vara med någon, med en vän, efter att ha fått gå igenom något riktigt jobbigt. Vi pratade och bara var med varandra som sällskap. Det kändes väldigt bra.   ...

Det var bättre ett tag mellan oss. Jag trodde det var bra. Nu har allt rasat. Kanske förstördes det för länge sedan men att det nu blev synligt. Det var nu det verkligen bevisades. Finns du kvar? Har du någonsin funnits? Vad har varit sanning och vad...